Först och främst är det viktigt att förstå vad Internet är och inte är. Det är inte lösningen på världens alla problem. Ibland är den hänryckning som speglas i vissa media kanske lite överdriven. Betydelsen av själva ordet , mellan nätverk, beskriver ganska väl vad det är frågan om; en stor sammankoppling av nätverk.

Internet är varken mer eller mindre än ett globalt kommunikationsnät som idag knyter samman miljontals datorer världen över.

Att inte ha tillgång till Internet kommer om några år att vara jämförbart med att inte ha fax eller telefon idag.

Historia
Översikt över Internets historia
Användningsområde
Anslutning till Internet
Utrustning och programvaror
Välj rätt Internetleverantör
Ordlista
Exempel på toppdomäner

Internet började 1969 i form av ARPAnet, ett nätverk för forskare inom den amerikanska försvarsindustrin. Allt eftersom tiden gick anslöts fler och fler nätverk till ARPAnet och till slut hade man ett nätverk av nätverk, ett som man kallade Internetwork. Det är utbyggnaden av detta nät som vi kallar Internet. Observera att det är skillnad på internet med stort eller litet I. Med litet i kan det gälla vilket nätverk som helst. Stort I är det nät som definieras och beskrivs i det här projektet.

Internet är alltså uppbyggt av en mängd sammankopplade nätverk , men hur hänger dess nätverk ihop? Ett centralt begrepp för att förklara detta är backbones.

Dessa utgör ryggraden i Internet , genom att de binder samman flera nätverk. Oftast är ryggradsnäten uppbyggda av höghastighetsförbindelser. Ryggradsnätet i det svenska universitetsnätet SUNET består av förbindelser med en överföringshastighet på 34Mpbs. Det innebär att 34 miljoner bitar kan överföras varje sekund.

De som ansluter sina nätverk till ett ryggradsnätverk betalar företaget som bedriver ryggradsnätet, ungefär som man betalar Telia eller motsvarande operatör för att koppla in sin telefon på telenätet.

För anslutning till Internet krävs att man tecknar abonnemang hos något av de organisationer som är anslutna till Internet, så kallade Internet-leverantörer.

Till innehållsförteckning

1971
ARPAnet består av 15 noder (23 datorer)

1972
Ray Tomlinson på BBN skapar ett e-mailprogram för att skicka meddelanden över distribuerade nätverk.
FTP etableras som standard för filöverföringar.

1973
Första internationella anslutningarna till ARPAnet: England och Norge.

1974
Vinton Cerf och Bob Kahn publicerar " A Protocol for Packet Network Internetworking" som specifierar Transmisson Control Protocol (TCP) i detalj.

1976
UUCP (Unix-toUnix CoPy) utvecklas vid AT&T Bell Labs och distribueras med UNIX ett år senare.

1979
Computer Science Reserch Network (Csnet) startas av missnöjda parter som stod utanför ARPAnet.
Första USENET-förbindelsen med hjälp av UUCP etableras.

1982
Eunet (European Unix Network) startas.
Brygga mellan Csnet och ARPAnet installeras.

1983
ARPAnet delas upp i ARPAnet och MILnet.
Internet Activities Board (IAB) skapas.
Berkely släpper operativsystemet Unix 4.2BSD som har TCP/IP inbyggt.
EARN (European Academic and Reasearch Network) skapas.
FIDONet utvecklas av Tom Jennings.

1984
Domain Name Server (DNS) introduceras.
Antalet datorer på Internet passerar 1000.

1986
NSFnet skapas (med backboneöverföringshastighet på 56Kbps)
Network News Transfer Protocol (NNTP) skapas för att förbättra Usenet news över TCP/IP.
Toppdomänen .se registeras.

1987
Antalet datorer på Internet passerar 10000.

1988
The Internet Worm härjar på Nätet och påverkar ungefär 6000 av de 60000 datorerna på Internet.

1989
Antalet datorer på Internet passerar 100000.
RIPE (Reseaux IP Europeens) bildas Internet-leverantörer för att säkra den nödvändiga tekninska och administrativa koordinationen som behövs för att driva ett europeiskt IP-nätverk.
Första bryggorna mellan kommersiella leverantörer av e-mail och Internet.
Internet Engineering Task Force (IETF) och Internet Researh Task Force (IRTF) startar som underavdelningar till Internet Activities Board (IAB)

1990
ARPANET läggs ner.
Electronic Frontier Foundation (EFF) bildas av Mitch Kapor för att skydda de små människornas intressen på Internet.
Archie-tjänsten släpps av Peter Deutsch, Alan Emtage, och Bill Heelan.

1991
Telia startar TIPnet.
Tele2 startar SWIPnet.
Commercial Internet eXchange (CIX) Associasion, Inc. Bildas av General Atomics (CERFnet), Performance Systems International, Inc. (PSInet) och UUNET Technologies, Inc. (Alternet).
Wide Area Information Servers (WAIS), skapas av Brewster Kahle och släpps av Thinking Machines Corporation.
Gopher släpps av Paul Lindner och Mark P. McCahill vid University of Minnesota.

1992
Internet Society (ISOC) bildas .
World Wide Web utvecklas av Tim Berners-Lee och släpps av CERN.
Antalet datorer passerar 1 miljon.
Den första MBONE-ljudutsändningen sker i mars och den första MBONE-videoutsändningen sker i November .
IAB byter skepnad till Internet Architecture Board och blir en del av Inetrnet Society.

1993
InterNIC skapas av NSF för att erbjuda vissa Internet-tjänster: katalog- och databastjänster (AT&T), registreringstjänster (Network Solutions Inc.), informationstjänster (General Automics/CERFnet).
Sveriges statsminister skaffar e-mailadress på Internet.

1994
ARPANET/Internet firade sitt 25 års-jubileum. Nu kunde man köpa hushållsvaror och beställa sin pizza från Pizza-Hut via Internet . Detta gällde naturligtvis endast användare i USA . Andra internationella tjänster med kreditkort fanns redan nu.
Idag (1998) kan man faktiskt beställa matvaror genom Internet.

1995
Den första 24-timmars radion(Radio HK) började sina sändningar på nätet.
En markant ändring som gjorde att Internet ej längre var riktigt ideellt var att registreringsrättigheterna för domäner köptes upp bland annat av CIA:s fd chefer.
Domännamnsregistrering i USA var ej längre gratis.
Nya teknologier på WWW uppkom: nya sökmotorer, JAVA, JAVA-script, VRML.

Till innehållsförteckning

E-mail är den i särklass mest använda tjänsten på Internet. Det handlar helt enkelt om att skriva brev till andra Internet-användare, men istället för att stoppa det i ett kuvert och sätta på ett frimärke skickar man det över Nätet. Nästa gång mottagaren slår på sin dator och loggar in på Internet får han upp brevet på sin skärm.

Webben eller WWW är den tjänst som tilldragit sig störst massmedialt intresse. Det är på Webben man surfar dvs. svävar fram genom oceaner av information med snabba musklickningar. Webben är den vitalaste delen på Internet som växer snabbast och eftersom nästan alla funktioner och tjänster på Internet går att komma åt via Webben, har den nästan kommit att bli synonymt med Internet själv.

Telnet är den allra äldsta tjänsten på Internet. Med Telnet kan du logga in på en främmande dator och köra program som ligger på den datorn. Din dator blir en terminal och den du loggar in på kallas server.

FTP (File Transfer Protocol) är den tjänst som gör det möjligt att skicka binärfiler som t.ex. program, bilder och spel över Internet. Det finns tusentals gigantiska FTP-arkiv runt om på Nätet där du helt gratis kan hämta alla möjliga filer och program.

Det finns tusentals elektroniska anslagstavlor för alla möjliga olika intressen – allt från knypplade spetsar till Bart Simpson. Alla som har något att säga i ämnet postar sina artiklar i newsgroupen och vem som helst som har vägarna förbi kan läsa meddelandena eller kanske lämna en kommentar.

Dessa fungerar ungefär som newsgroups, men istället för en gemensam anslagstavla skickas alla artiklar direkt till din brevlåda med e-mail. Om du själv vill skriva en artikel eller kommentar mailar du den till en listserver, som vidarebefordrar din artikel till de övriga medlemmarna på listan.

Talk och IRC (Internet Relay Chat) är två olika tjänster som gör det möjligt att kommunicera med andra användare på Nätet i realtid. Med Talk talar du med en person genom att skriva dina meddelanden med tangentbordet, och med IRC talar du med flera andra på en gång på samma sätt. Man kan säga att Talk motsvarar ett telefonsamtal över tangentbordet och IRC motsvarar ett gruppsamtal eller heta linjen.

För att kunna ansluta sig till Internet, måste man upprätta en förbindelse till en server, dvs en särskild dator som är kopplad till Internet. De två vanligaste anslutningsalternativen är uppringd anslutning och fast anslutning.

Uppringd anslutning är den i särklass vanligaste för privatpersoner och mindre företag. Via ett modem ringer man upp till sin Internet-leverantörs modempool (består av ett stort antal modem) som står i kontakt med leverantörens Internet-nätverk. Detta är en billig men långsam form av anslutning. Modemen har idag en hastighet på upp till 56.6 kbps (kilobits per second).

En annan typ av "uppringd" förbindelse som är snabbare (upp till 128kpbs ), och naturligtvis dyrare, är ISDN (Intergrated Services Digital Network). För att kunna använda ISDN behöver man ett särskilt telefonabonnemang och särskild ISDN utrustning.

Fast anslutning är mest till för större företag och andra som kräver ständig och mycket snabb kontakt med Internet. Denna typ av anslutning innebär i korthet att man ansluter sitt lokala nätverk via kabel direkt till en Internet-leverantörs nätverk. Hastigheterna kan då hamna upp till 2 Mbps.

Till innehållsförteckning

För anslutning till Internet krävs förutom abonnemang hos en Internet-leverantör :

Dator med (pc-användare) minst en 386-processor, Windows 3.1 och 4 MB internminne. Ett modem som minst stöder V.34-standarden och en hastighet från 28.8 kbps och givetvis ett telefonabonnemang.

Programvara som stöder Internets "språk" –TCP/IP. Det är en protokollsuppsättning som i grunden består av två protokoll: Tranmission Control Protocol och Internet Protocol. I Windows 95 och Windows NT ingår de protokoll och den programvara som behövs. I Windows 3.1x ingår de inte, utan Internet-leverantören brukar tillhandahålla dem.

När man väl har en fungerande TCP/IP-kommunikation, krävs det att man har programvaror som kan göra något av den här kommunikationen, t ex webläsare som Internet Explorer och Netscape, e-mailprogram , diskussionsgruppsprogram och filöverföringsprogram.

Till innehållsförteckning

Om du skall koppla upp dig via modem, finns det det en mängd Internetleverantörer att välja mellan och det inte lätt att veta vilken som passar bäst. Låt inte priset vara den enda faktorn, utan försök också ta reda på hur lätt det är att komma fram (hur många användare per modem?), vilken minimihastighet som garanteras och – vilket är väldigt viktigt – om du kan ringa upp via ett lokalnummer (annars blir det dyrt). Dessutom kan det vara intressant att veta vilken programvara som levereras med abonnemanget och vilken support som erbjuds.

Exempel på Internet-leverantörer som är rikstäckande med närsamtalstaxa.

Prisexempel avser närsamtalstaxa efter kl 18.00 men uppkopplingsavgiften på

40 öre är inte inräknad, eftersom vi inte vet hur många gånger du kopplar upp.

Till innehållsförteckning

Rättighet att hämta och/eller lagra information i samband med uppkoppling mot andra datorer.

En teknik från Microsoft som infogar och kopplar samman datorprogram på websidor.

Motsats till digital. En analog apparat behåller informationens ursprungliga form på lämpligt sätt. Exempelvis gör grammofonen om vågor på skivan till ljudvågor eller elektriska vågor.CD-spelare läser däremot av ettor och nollor på skivan, ochkonstruerar därefter ljudvågor av dem.

Eng: interface. Benämning på den del av datorsystemet somanvändaren kommer i kontakt med. Tangentbord, streckkodsläsare och det som syns på skärmen är exempel på användargränssnitt.

Ett program som används för sökning i databaser eller filer påInternet.

American Standard Code for Information Interchange. Standardiserad teckentabell. Teckentabellens 128 första tecken är gemensamma för de flesta datasystem. De svenska tecknen ingår inte i dessa. En svensk "ASCII"-variant finns dock, där tecknen ][\}{| ersätts med ÅÄÖåäö.

Asynchronous Transfer Mode. En ny snabb teknik för att sända ljud, data, video och tal i datanät.

Sv: ryggrad. De snabbaste förbindelserna på Internet, som överför stora informationsmängder jämfört med de vanligaste. T ex är Telias atlantkabel (155Mbit) en ryggrad för all Telia-kommunikation i Sverige. Kommunikationen inom Telia-nätet kan således inte överskrida hastigheten 155Mbit.

Eng: bandwidth. Kapaciteten hos en ledning för datakommunikationen. Mäts i bps eller baud. T ex har ett modernt modem bandbredden 33600 bps.

Modulationshastighet i modem. Oftast samma som modemets datahastighet i bps.

Bulletin Board System. "Elektronisk anslagstavla", där en dator är ansluten via modem till telenätet. Isolerad värddator som är avsedd för direktuppkoppling via telenätet med begränsat antalingående telefonlinjer. BBS:er kan dock kommunicera via FidoNet (e-mail), och därigenom Internet.

Den minsta möjliga informationsmängd en dator kan hantera. Består av talet ett eller noll.

Eng: bookmark. Används för att snabbt hitta tillbaka till en sida.

Bit per second, mått på överföringshastigheten i t ex modem eller fast uppkoppling. Kbps står för kilobits per sekund (1024 bitar/s) Mbps står för ca 1.000.000 bitar/s (1.048.576 bitar/s).

Eng: firewall. Skydd mot intrång från Internet. Brandväggen är en dator genom vilken all kommunikation mellan Internet och de skyddade datorerna sker. Brandväggen släpper förhoppningsvis inte igenom någonting som kan skada dessa, t ex datorvirus.

Informationsenhet bestående av ett tecken, och vanligast av 8 bitar.

Betyder att datorn skall göra skillnad på versaler och gemener. Operativsystemet UNIX är case sensitive, vilket leder till att bokstävernas storlek har betydelse när man kommunicerar över Internet, som är fullt av UNIX-datorer.

Compact Disk Read Only Memory, benämning på cd-skiva som innehåller information av olika slag, och som läses av en dator.

Sv: prata. Uttrycket används för tjänster som IRC, Webchat etc där man kan diskutera skilda ämnen med olika personer genom Internet.

Innebär att en användare t ex kopplar upp sig mot en webserver på Internet. Servern erbjuder tjänster, som klienten kan använda sig av.

Sv: "telerymden". Uttryck som beskriver en värld av information och digitala intryck. Definierad av den amerikanska science-fiction- författaren William Gibson.

Samling av uppgifter lagrade i en dator. Kan också åsyfta en BBS

Se e-mail

Domain Name System. System som översätter ett datornamn (t ex www.aftonbladet.se) till ett IP-nummer som
t ex 174.145.248.1.

Varje dator på Internet har en unik adress. Adressen består av domännamn och toppdomännamn. Namnet på en domän är ofta synonymt med värddatorns adress. PCC:s e-mailadress ser ut så här: info@pcc.se och kan uttryckas så här: användare@domän.toppdomän. PCC står i det här fallet för företagsnamnet och SE för toppdomänen för Sverige.

Tjänst för att skicka/ta emot meddelanden. Varje användare har en specifik adress, två likadana adresser existerar alltså inte.

Vanligt program för e-mail

Frequently Asked Questions. Dokument med svar på återkommande frågor. FAQ:ar sätts ofta samman i de olika nyhetsgrupperna på Usenet för att nytillkomna inte ska ställa frågor som redan besvarats.

Protokoll, med vars hjälp man kan få information om en användare på en server.

For Your Information. Dokument med information rörande ett speciellt ämne.

Istället för att ringa upp via modem är din dator kopplad direkt till Internet. En fast förbindelse är snabb men dyr. Kallas även för fast/leasad lina.

Websida som gjorts tillgängligt för alla via Internet.

Värddator på t ex Internet. Erbjuder andra datorer information av olika slag.

Hyper Text Markup Language. Det "språk" som websidor är skrivna i.

Integrated Services Digital Network. Höghastighetsförbindelse via vanliga telekablar. Klarar hastigheter från 64 kbps till 2Mbps beroende på hur många kanaler som är hyrda.

Arbetsstation som kopplas upp mot servern för att nå information.

Local Area Network. Lokalt datanätverk, t ex i företag eller skola.

E-mailadress som är kopplad till en lista med flera adresser. Genererar ett massutskick varje gång någon skickar post till den.

MOulator/DEMulator, enhet som kopplas till datorn för att koppla upp sig mot andra datorer. T ex mot Internet eller för att ta emot/skicka information i BBS:er eller genom UUCP (News & E-mail)

Vardagligt ord för nätverket Internet.

Eng: site. Domän/värddator ansluten till Internet. Kan även betyda en plats på WWW som har ett egen URL-adress.

Se värddator

Transmission Control Protocol/Internet Protocol: protokoll för kommunikation för nätverk och för Internet.

Kraftfullt och säkert operativsystem som används av de flesta värddatorerna som är anslutna till nätet.

Uniform Resource Locator är vad adresser kallas för på WWW. Den innehåller information om vilken tjänst det handlar om, var (t ex) web-sidan finns och vad den heter. URL:er kan ofta vara långa och komplicerade. Det är viktigt att varje tecken är rätt, annars fås ett felmeddelande och man kommer inte fram.

Unix to Unix CoPy. Protokoll med vilken datorer kommunicerar vid ivägsändning/mottagning av e-mail via uppringda e-mailservrar.

Dator som är ansluten till ett nätverk och som tillhandahåller information av olika slag. Ex: WWW-server, server i ett LAN.

Program för att läsa websidor.

Sv: arbetsstation. Enskild dator med begränsade rättigheter. Administratören av servern bestämmer vilka rättigheter som den enskilde användaren, med det enskilda kontot har på den servern.

Till innehållsförteckning

.GOV Government (Regering)

.MIL Military (Militär)

.EDU Educational (Utbildningsväsende)

.COM Commercial (Kommersiell)

.ORG Non-profit organization (Ideell organisation)

.NET Network (Server)

.INT Internation (Internationell, ovanlig)

.ARPA ARPA (på utåtgående)

.SE Sverige

.NO Norge

.DK Danmark

.DE Tyskland

• Tidningen "Maxidata" (98/02)

• "www.hedbergska.sundsvall.se/amnen/da/internet/"