Jag välkomnar vem som helst att läsa mitt material, kan det som jag sammanställt hjälpa/intressera någon annan så är det naturligtvis positivt. Jag måste dock poängtera att det jag skrivit har jag sammanställt helt utifrån mig själv och mina intressen. Det är på inget sätt ett heltäckande material över alla de utbildningar som finns inom ett ämne. Jag har enbart tagit med utbildningar som har tilltalat just mig. Har det funnits en utbildning på en ort där jag inte vill bosätta mig så kan det mycket väl hända att jag utelämnat den. Kurser/utbildningar som väckt min nyfikenhet mer än andra kanske jag har undersökt mer och därför skrivit ner mer information om dem. Jag har ändå försökt att ta med ett utbud brett och tilltalande nog för att jag som sista insats ska kunna fatta ett beslut om vilken utbildning jag ska söka till nästa år (hösten 98). Jag har även försökt, fast det inte är det lättaste att inte vara fördomsfull angående studieorterna. Men har man väl fått en tanke om att man t ex absolut vill norrut mot snö och skidåkning så är det inte så tilltalande att de passande utbildningarna kanske ligger långt söder om Vänern.

Det är inte lätt i dagens samhälle med skyhög arbetslöshet att vara positiv och entusiastiskt planera för framtiden. Men faktum är att det är precis vad vi måste. Den dagen vi slutar att kämpa för ett samhälle så som vi vill ha det, den dagen kommer också utvecklingen att självdö. Människan är född att ha drömmar, vissa kommer aldrig att gå i uppfyllelse, kanske är det inte heller meningen, men man måste också våga ta lite chanser i livet. Drömmer man om att börja studera igen ska man definitivt ta den chansen. Det gäller att komma ihåg att den enda som kan förändra någonting i ens liv är en själv.

Som studerande vid högskola eller universitet har man ganska stor frihet att lägga upp studierna efter egna önskemål. Utbildningen sker i form av kurser. Man kan antingen läsa enbart vissa kurser, eller lägga ihop kurserna till en examen.

Det finns generella examina och yrkesexamina.

• Högskoleexamen (minst 80p)
• Kandidatexamen (minst 120p, varav 60p i ett huvudämne, varav 10p självständigt arbete)
• Magisterexamen (minst 160p, varav 60p i ett huvudämne, varav ett 20p arbete eller två 10p.

En poäng motsvarar ungefär en veckas studiekurs. 20 poäng är ungefär en termins studier.

• Avslutar ofta utbildningar där det finns legitimations- eller behörighetskrav. Omfattar 40 till 220 poäng. Utbildningarna har allmänna mål som är nationella som alla universitet och högskolor måste följa.

Grundläggande behörighet avser de allmänna kraven på utbild-ningsbakgrunden. Du har grundläggande behörighet om Du:

• ...har slutbetyg från ett nationellt program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning och har godkänt på kurser omfattande minst 90% av hela utbildningen. Du är också behörig om du har motsvarande kunskaper, t ex folkhögskola.

• ...fyllt 25 år, har minst fyra års erfarenhet från arbetslivet och har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar treårigt nationellt program.

• Vissa övergångsbestämmelser gäller för de med enbart tvåårig gymnasial utbildning.

För en del utbildningar krävs även särskilda förkunskaper. Dessa anges i respektive högskolas/universitets kurskatalog.

Obs. Jag har i största möjliga mån försökt skriva ner alla särskilda krav, men där det varit väldigt många olika varianter har jag ibland enbart tagit med krav som gällt mig, d v s med studentexamen från Samhällsvetenskaplig linje. Kan t ex skilja sig lite i jämförelse med program.

Återbetalning av lånet, utbetalat efter år 1998 börjar tidigast sex månader efter att man fått senaste studiemedlet. Återbetal-ningens storlek beror på ens inkomst. Varje år ska man betala tillbaka lånet med 4 procent av inkomsten. Lånets ränta var 1997 6 procent. Den bestäms av regeringen och är inte avdragsgill.

Oavsett vad man väljer så gäller det att vara ute i god tid eftersom det är mycket som måste ordnas innan det bär iväg. Är man verkligen intresserad av att prova på utlandsstudier så ska man inte skrämmas av att det kanske kan verka krångligt och ansträngande att ordna upp allting som krävs, väl framme och installerad ter sig allting mycket mer annorlunda än vad man tänkt sig. Man kommer också att ha nytta av allt man upplever, helst med tanke på den ökade vikten av språkkunskaper på arbetsmarknaden.

Att leta upp och söka stipendier kan vara ett minst sagt ansträngande arbete, men det är definitivt värt ett försök då det ju faktiskt kan vara lönande.

När man funderar på studier ska man inte glömma bort att studielivet är så mycket mer än bara studier. Det här är tiden då man normalt utvecklas väldigt mycket själv som människa. Man upptäcker sidor hos sig själv som man kanske inte visste att man hade. Med all säkerhet kommer man säkert också att knyta vänskapsband och kontakter som man kommer att ha väldigt stor nytta och glädje av i framtiden.

Studenlivets traditioner varierar mellan orter och utbildningar, men gemensamt är dock att studentkårerna erbjuder ett stort utbud av olika aktiviteter. Kårhus och Nationer är den naturliga träffpunkten såväl till vardag som till fest. Att själv vara inblandad och engagerad i kårlivet kan vara väldigt givande. Förutom glädjen i att delta i den gemenskap som finns kan det ge andra värdefulla kunskaper som ofta ses som en merit på arbetsmarknaden.

Eftersom man jobbar inom pressen gör man som journalist reportage och intervjuer. Man bearbetar även material inkommet från nyhetsbyråer och från andra skribenter.

Reportrarna skriver i stort sett allt utom annonserna i tidningen. Mycket av tiden går åt till att samla information. Reportern intervjuar människor, går på presskonferenser, läser myndigheters handlingar och ringer runt till olika myndigheter, polis o s v för att ta reda på om "nånting hänt". Mycket av "insamlandet" sker per telefon, så "telefonskräck" är definitivt inte att rekommendera.

Om man arbetar på en mindre tidning får man i normala fall hålla på med alla ämnen, medan större tidningar har "experter" inom olika områden, t ex kultur, sport, ekonomi o s v .

Man kan också arbeta som redigerare, vilket innebär att man kollar texter som andra på tidningen skrivit eller som köpts in från nyhetsbyråer. Texterna kollas noga efter språk- och faktafel. Om texterna är för långa måste de också kortas ner. Redigeraren bestämmer hur sidorna ska se ut. Han /hon sammanställer text och bild, samt skriver rubriker och dyl. Fler yrken inom samma område är; layoutare, korrekturläsare, fotograf och tecknare..

Nyhetsarbetet inom radio och TV fungerar ungefär på samma sätt som inom pressen. Radio- och TV-program bygger i regel på ett stort samarbete mellan de olika aktörerna på arbetsplatsen. Producenten har t ex det övergripande ansvaret för ett program. Annars finns även scriptor, sändningsledare, program-annonsörer, redigerare, teknisk personal och naturligtvis TV-journalisterna.

Lönerna och anställningsförhållandena regleras i kollektiv-avtal. Större tidningar ger ofta högre lön än de små tidningarna. 1993 var ingångslönen för tidningsjournalister 10 943 kr/månad.Medellönen var drygt 17 500 kr/mån. Individuell lönesättning blir dock allt vanligare.

Ort: Sundsvall
Examen: Filosofie magisterexamen
Antal platser: 35
Förkunskaper: Standardbehörighet + Svenska 3 åk HSENT, Engelska 3 åk HSEN eller 2 åk Hhe.
Information finns på s.38 i Mitthögskolans kurskatalog (97/98).

Ort: Sundsvall
Examen: Högskoleexamen/Filosofie kandidatexamen
/ kanditatexamen
Antal platser: 40

Förkunskaper: Standardbehörighet + Svenska 3 åk HSENT, Historia 3 åk HSN eller 2 åk ET N MuSoEp, Samhällskunskap 2 åk från tvåårig linje eller minst 2 åk från treårig linje.

Inf. s.39, Mitthögskolan.

Ort: Sundsvall
Särskild behörighet: 100p varav minst 60p i ett ämne som ger behörighet för forskarutbildning.
Antal platser: 35
Inf. s.39, Mitthögskolan.

Ort: Uppsala
Särskild behörighet: akademisk grundexamen 120p med minst 60p i fördjupningsämne eller motsvarande.
Urval: Urvalsprov och intervjuer.
Inf. s.80 i Uppsalas kurskatalog (96/97).

Ort: Jönköping
Examen: Filosofie kandidat
Förkunskaper: Standardbehörighet + Svenska 3 åk HSENT, Engelska 3 åk HSEN.
Inf. s.16 i Jönköpings kursmaterial (96/97).

Ort: Umeå
Examen: Magisterexamen
Förkunskaper: Svenska 3 åk, engelska 3 åk, högskoleutbildning 80p- varav minst 60 p i ett ämne, godkänt resultat på språkprov.
Inf. s. 51 Umeås katalog (97/98).

Det är inte enbart inom yrkeslivet som man kan ha glädje av att vara språkkunnig. Att skapa förståelse mellan människor även enbart på "vänskaplig" nivå är naturligtvis lättare om man kan tala samma språk. Man kan bli mer insatt i andra länders kulturer och vardagsliv och därigenom skapa minnen och betydelsefulla vänskapsband för resten av livet.

Ort: Umeå
Förkunskaper: Standardbehörighet + Sv 3 åk HSENT + aktuellt språk -2 åk B-språk eller 3 åk C-språk.

Kan läsas som distans?
Inf. s.115 i Umeås kurskatalog.

Ort: Örnsköldsvik el. Skellefteå.
Förkunskaper: Standardbehörighet + Sv 3 åk HSENT + aktuellt språk - 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk.

Studieform: fördröjd.
Inf. s. 115, Umeå.

Ort: Skövde
Examen: Filosofie kandidatexamen
Förkunskaper: Standardbehörighet + Sv 3 åk HSENT, aktuellt språk 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk.
Antal platser: 15
Inf. s.66 i "Hösten 97" katalogen.

Den svenska marknaden för industriprodukter har vidgads avsevärt de senaste åren och därmed har även behovet för de internationella kontakterna ökat alltmer. EU har skapat en internationell marknad vilket innebär att kombinationen av goda kunskaper i ekonomi och teknik tillsammans med gedigna färdigheter i främmande språk samt kännedom om de länder/områden där språken talas, har blivit allt viktigare och mer efterfrågade. Även det kulturella måste tas i beaktning när man avser att föra ett samarbete mellan olika länder med olika språk och kulturer.

Högskolan i Skövde satsar bl a på program inom det tyska språkområdet. Det ger kunskaper inom tyska (60p), dessutom fördjupad kännedom om språkområdet och dess (ekonomiska) fackspråk. Det tredje året kan studierna riktas mot internationell rätt eller internationell statskunskap. Man studerar dessutom hur kulturella och språkliga faktorer kan påverka kommunikationen på internationell nivå. Del av utbildningen sker i form av undersökningar och projekt.

Arbetsmarknad: Utbildningen förbereder tillsammans med annan utbildning inom främst ekonomi-, teknik-, data- eller kulturområdena, för arbete inom näringsliv, offentliga myndigheter och internationella organisationer, där det finns behov av personal med goda språkkunskaper samt med kulturell insikt och förståelse. Sveriges medlemskap i EU har naturligtvis ökat efterfrågan på kompetent personal inom dessa områden.

Programmet ger dessutom behörighet för forskarutbildning i tyska (eller franska/spanska om dessa språk har valts).

Ort. Flemingsberg (Södertörns högskola)
Förkunskaper: Standardbehörighet + Sv 3 åk HSENT, Eng 3 åk HSEN, 1 åk HSENTTe, Hi 3 åk HSN, Sh minst 2 åk.
Antal platser: 25
Inf. s. 99, "Hösten 97"

5. Europaprogrammet 140-160p

Ort: Flemingsberg
Examen: Fil kand
Förkunskaper: Standardbehörighet + Se föregående behörighet + något av språken franska, tyska eller spanska (3 åk C-språk eller 2 åk B-språk).
Inf. s. 14 "Södertörns högskola" (97/98).

Ort: Eskilstuna/Västerås
Förkunskaper: Standardbehörighet + Sv 3 åk HSENT, Eng 3 åk HSEN.
Antal platser: 90
Inf. s.95, "Hösten 97"

Ort: Uppsala
Förkunskaper: Svenska 3 åk HSENT, Matematik 3 åk SENT.
Inf. s.41, "Hösten 97"

Ort: Örebro
Förkunskaper: Standardbehörighet+Sv 3 åk HSENT, Hi åk HSN,
Sh minst 2 åk.
Antal platser: 40
Inf. s. 73, "Hösten 97"

Ort: Sundsvall
Antal platser: 30
Förkunskaper: Standardbehörighet + Ma 1 åk HSENTTe, Sh minst 2 åk.
Inf. s.88."Hösten 97"

Ort: Umeå
Förkunskaper: Standardbehörighet + Sv 3 åk HSENT, Hi 3 åk HSN, Sh minst 2 åk.
Inf. s. 114, Umeå.

Arbetsuppgifter: IT används idag inom praktiskt taget alla områden i samhället. Yrkesbenämningen varierar i regel från arbetsplats till arbetsplats. Det kan vara allt från programmerare, undervisare, forskare, datakonsulter till de som arbetar med ekonomi eller administrativ utveckling.

Inkomstförhållanden: En nyexaminerad systemvetare kunde våren 1997 räkna med 17.500 kr/mån inom den privata sektorn. Efter tjugo års erfarenhet i branschen är genomsnittslönen 28.000 kr/mån.

Framtidsutsikter: Utvecklingen inom IT är väldigt snabb och går mot allt mer avancerade tillämpningar. Det leder naturligtvis till att efterfrågan på välutbildad personal är fortsatt stor. Det gäller framför allt specialister inom olika områden. Även i kombination med andra utbildningar, t ex data och ekonomi, data och biologi etc ger bra utsikter på arbetsmarknaden.Den snabbt stigande utvecklingen skapar även arbete inom administrativa och tekniska yrkesområden.

Ort: Göteborg
Antal platser: 24
Förkunskaper: Standardbehörighet + Ma 3 åk SENT, Sh minst 2 åk.
Inf. s. 13."H 97"

Ort: Skövde
Antal platser: 20
Förkunskaper: Svenska 3 åk, Engelska 3 åk HSEN, Matematik 1 åk HSENTTe.
Inf. s. 67 "H 97" (OBS: Se även s. 126 för liknande program!)

3. Datalogiprogrammet 120p

Ort: Västerås
Antal platser: 10
Förkunskaper: Standardbehörighet + Se föregående program.
Inf. s. 137 "H 97".

Ort: Stockholm
Antal platser: 36
Förkunskaper: Standardbehörighet + Se föregående program.
Inf. s. 116 "H 97"

Halva tiden går åt till att göra ett projekt. Det kan vara antingen att skriva om något man har intresse av eller vill ha reda på (som mitt projekt t ex), eller göra ett uppdrag åt ett företag.

På datorteket får arbetslösa chansen att lära sig mer om datorer och gör sig därmed mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Att ha en blick för vad som är klädsamt och modernt är också viktigt inom optikeryrket, då det gäller att hitta ett par glasögonbågar som ska passa just den individuella kundens utseende, behov och önskemål. Helst i dessa tider då det ofta händer att man byter glasögon enbart för utseendes skull.

En optiker monterar glasögonlinserna i bågen vilket kräver händighet och precision. Mätning av glasets optiska centrum, slipning av glaset, finputsning av kanter, montering av glas samt reparation av glasögon är moment som kan ingå i optikerns arbetsdag.

I normala fall arbetar optikern omväxlande med kundservicen i en optikeraffär och på verkstaden, men det förekommer också optiker som är specialiserade inom ett av områdena. En verkstadsoptiker som t ex arbetar hos tillverkare eller grossister av glasögon behöver inte legitimation.

Arbetstiden i en optikeraffär är vanligen kl 9-18. Vissa butiker har även öppet på lördagar.

Legitimerade optiker och instrumentoptiker har fri lönesättning. Lönen för leg. optiker med kontaktlinsbehörighet är i normala fall större än för "en vanlig" leg. optiker.

Ort: Stockholm (Karolinska institutet)
Antal platser: 40
Förkunskaper: Standardbehörighet + 3 åk NT, Fysik 3 åk Nt, Kemi 3 åk N eller 2 åk T, Bi 2 åk N.

Utbildning leder till yrkesverksamhet som legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet. Grund läggs även för verksamhet inom t ex industrin.

Utbildningen byggs upp kring optikerkunskaper och studeras med utgång från begreppen syn, seende och optisk korrektion.

Huvudämnen är medicin, optik och fysiologisk optik.

Ytbildningen omfattar tre års heltidsstudier och avslutas med optikerexamen.

Kraven till utbildningen har skärpts och numera krävs typ naturvetenskaplig eller teknisk linje.

Optikertjejen som tog hand om mig var inte den jag brukar ha då hon var hemma för mammaledighet. Det gjorde dock ingenting, den inhoppande optikern visade sig vara en riktigt kul typ. Under tiden som hon undersökte mina ögon luskade jag fram lite information.

Utbildning: Den utbildning som hon gick finns inte längre kvar, då kraven för att bli optiker har skärpts. Den utbildning som nu gäller är troligen ganska ny. Har nog bara funnits i 3-4 år trodde hon.

Jobbar enbart på ett ställe? Egentligen har hon affär i Rättvik, men då ordinarie optiker är mammaledig på Synsam i Mora, hoppar hon in där också.

Fördelar med yrket: Det är ett intressant och varierande yrke, som innehåller många olika delar. Mode i form av utprovning av glasögon, kundkontakt, slipning av glas samt den mer lite undersökande biten som man gör vid t ex linsutprovning.

Nackdelar: Vid den här frågan svarade hon utan att tveka: "arbetstiderna". Eftersom tiderna anpassas efter affärstider gör det att man oftast inte kommer ifrån jobbet förrän runt 18.30. Tiderna passar personer som inte är morgonpigga, men inte de som hellre går upp lite tidigare för att inte få så sena/långa arbetsdagar.

Används datorn? Jag noterade även vid det här besöket att de använder sig lite av datorn, genom att skriva in sina kunder och ta betalt med datorns hjälp (som "kassaapparat" alltså). Fast några avancerade kunskaper behövdes inte enligt mitt intervjuoffer; "och hur mycket kan jag om datorer då på en skala?..Sen använder man "pekfingervalsen" så här.." Som sagt, det var en människa med humor och väldigt god hand med människor som jag hade att göra med. Viktiga egenskaper i detta yrke.

Optikeryrket intresserar mig fortfarande, men faktiskt har jag inte funderat så mycket över att arbetstiderna faktiskt kan vara lite störande. Nu fick jag lite mer att överlägga.

Om jag nu bestämmer mig för att gå optikerlinjen så måste jag först läsa in naturtekniskt basår eftersom jag enbart har samhällsvetenskaplig linje. Detta basår finns på de flesta skolor runt om i landet. Där ges man möjligheten att läsa in de ämnen som saknas.

Turismfaktorn omfattar restaurang- och hotellbranschen, konferensanläggningar, stugbyar, campingplatser, skidområden m m. Därtill kommer naturligtvis hela resebranschen med resebyråer, researrangörer m m. Inom den offentliga sektorn finns också turistorganisationer och myndigheter. Man kan som turistutbildad även hitta arbete inom utbildnings- och konsultområdet.

Arbetsuppgifterna kan omfatta ekonomi, planering, produktutveckling, marknadsföring, försäljning o s v. Turismsektorn domineras av små egna företag där det gäller att vara kunnig inom många områden, inte minst ha ett genuint intresse för språk och människor.

Löneförhållande varierar mellan de olika sektorerna och är beroende av tjänstens ansvar, svårighetsgrad och yrkeserfarenhet.

Framtidsutsikterna är svåra att bedöma, men turismsektorn präglas för närvarande av en uppgång. Långsiktigt kan man förmoda att turismen kommer att expandera såväl internationellt som inom Sverige. Antalet sökande till resebyråerna brukar vara fler än antalet lediga platser.

Ort: Bispgården (Mitthögskolan)
Antal platser: 20
Förkunskaper: Standardb. + Ma 3 åk SENT, Sh minst 2 åk.
Inf. s.89."H 97"

Ort: Borlänge
Antal platser: 40
Förkunskaper: Standardb. + Se föregående program.
Inf. s.48 "H 97"

Ort: Östersund
Antal platser: 40
Förkunskaper: Standardb. + Se föregående program.
Inf.s.88 "H 97"

Ort: Ö-vik/Umeå
Förkunskaper: Allmän behörighet, matematik 1 åk HSENT
Inf. Ring 0660-889 00!

Som helikopterpilot kan man vara verksam inom många områden. Jag har personligen sett hur helikoptrarna varit till hjälp i samernas arbete med indrivning av renarna, utflygning av plantor till skogsbolagens planteringsområden samt ambulansflyg i alpområdena. Andra områden kan vara bl a: inom försvaret, fjällräddning, ambulansflyg, "heli-skiing" (utflygning av skidåkare för off-pist åkning), nöjesflyg, transportmedel till otillgängliga platser, mastmontering samt filmning av t ex Vasaloppet eller andra händelser som blir bättre vid filmining från luften. Helikoptern kan med andra ord vara till hjälp lite varstans.

När jag ringde honom på morgonen så var han dock osäker om han skulle flyga eller inte då det var väldigt dimmigt, men vi hade tur. Jag och Åsa blev hämtade kl 8.00 med bil som tog oss till Mora. Där fick vi vänta lite innan Christer gav oss klartecken att placera oss i helikoptern. Efter lite uppvärmning av motor och växlar gav vi oss iväg. Det var fortfarande lite dimmigt så sikten var inte den bästa, men det var ändå en härlig känsla att befinna sig ovan jord. Vi flög inte särskilt högt, ca 250 m ö h och det i ungefär 200 km/h, vilket enligt piloten tydligen inte var särskilt fort heller. Det fanns en massa instrument och mätare i hytten, bl a ett som såg ut som en liten minidator (verkade vara nytt) där man kunde knappa in longituder och latituder för sedan kunna navigera enligt denna "dator" även vid dålig sikt, t o m på meterns exakthet.

Efter liten stund var vi framme i Älvdalen, där Christer landade direkt utanför datorteket precis som om vi varit några stjärnor i en av alla filmer man sett. Vi tackade än en gång för att vi fått åka med, hoppade ut och småsprang lätt böjda bort från den surrande helikoptern, precis som James Bond skulle ha gjort.

Christer berättade att bli helikopterpilot är både en kostsam och tuff historia. Han har sin bakgrund inom försvaret där han varit pilot för att sedan bli omplacerad till helikopterpilot, på så sätt fick han alltså mer eller mindre sin utbildning betald. Annars tippade han att man i Sverige fick lägga ut minst uppåt 500 000 kr. Många åkte förut till USA för att ta certifikat, men det går tydligen inte längre för då måste man i alla fall göra om det på något vis i Sverige.

Christer brukade föreslå till folk som ville ta helikopter-certifikat att först ta A-certifikat (flygplan), vilket tydligen är relativt enkelt och "billigt" (ca 20 000 kr), för att sedan ta B-certifikat. Det måste man dock lägga ner mer jobb på och se till så att man verkligen är påläst innan man ger sig på det. När man sen klarat dessa två kan man försöka med helikopter-certifikat.

En annan variant är naturligtvis att gå igenom försvaret, men det är en hård och arbetsam väg där man också ska ha tur för att få chansen till ett helikopter-certifikat.

Så...vet jag mera nu? Har jag en bättre aning om vart jag är på väg? Ja, faktiskt har jag det. Jag är naturligtvis inte säker på vad jag kommer att bli "när jag blir stor", men någonstans måste man i alla fall börja och ett första steg är helt klart att överhuvudtaget söka till en skola. Jag har under projekttidens gång beslutat mig för att (som första alternativ) söka till "Tyskland-Österrikeprogrammet" i Skövde hösten 98. Utbildningen verkar innehålla mycket som verkligen intresserar mig, främst naturligtvis tyskan, men också hur man kan skapa bättre relationer mellan olika kulturer och dess människor.

Jag söker till hösten och om jag då blir antagen får jag ta ställning till om jag vill gå eller inte. Det är ju trots allt nästan ett år fram till att ett eventuellt antagninsbeslut kommer och mycket hinner nog hända i mitt liv innan dess.

Älvdalen 1997-11-19

Jennie Mörk

Göteborgs universitet
Vasaparken
411 24 Göteborg
tel. 031-773 10 00 vx

Stockholms universitet
106 91 Stockholm
tel. 08-16 20 00

Umeå universitet
901 87 Umeå
tel. 090-786 50 00

Uppsala universitet
Box 256
751 05 Uppsala
tel. 018-471 00 00 vx

Karolinska institutet
171 77 Stockholm
tel. 08-728 64 60 vx

Högskolan i Dalarna
791 88 Falun
tel. 023-77 80 00

Högskolan i Skövde
Box 408
541 28 Skövde
tel. 0500-46 46 00

Högskolan i Örebro
701 82 Örebro
tel. 019-30 30 00

Högskolan i Jönköping
Box 1026
551 11 Jönköping
tel.036-15 77 00

Mitthögskolan:
871 88 Härnösand
tel. 0611-860 00

851 70 Sundsvall
tel. 060-18 86 00

891 18 Örnsköldsvik
tel. 0660-578 00

831 25 Östersund
tel. 063-16 53 00

Mälardalens högskola
Box 883
721 23 Västerås
tel. 021-10 13 00

Södertörns högskola
Box 4104
141 04 Huddinge
tel. 020-666 777 (gratis)

..till de i min närhet som hjälpt mig genom att ge mig råd och synpunkter under denna projekttid.